Johanna

Fick som sagt jobbet jag sökt. Dock bestämde jag mig efter en massa tankar hir och dit för att tacka nej. Kände att jag var tvungen att tänka lite vuxet och framåt i höst. Orkar inte börja om från början eller leva på älsklingen. Det som var det största beslutet är nog ändå att vi skulle få vänta med att renovera lägenheten ännu längre än bara tills ihöst, och det vill jag inte.
Sen vill jag absolut inte vara arbetslös och bara gå hemma och drälla igen, inte kul alls.

Kändes sjukt tråkigt att behöva tacka nej, men ändå kändes det rätt på något sätt.

Försökte massvis att få tag i chefen därborta, men utan framgång. Så skickade förra onsdagen ett mail ang mitt beslut. När jag kom hem från jobbet senare den dagen hade jag fått ett mail tillbaka av han. De var inte nöjda med mitt svar och skulle se vad de kunde ordna inför hösten om jag fortfarande var intresserad om det skulle bli mer efter sommaren.
Snacka om att jag känner mig riktigt välkomen dit. De vill verkligen ha mig dit och försöker på alla sätt att lösa så jag kan börja hos dem snarast :) Inte mig emot, för det är det jag vill. (även om jag trivs bra på mitt nuvarande jobb!!)

Men vi får se hur det slutar, de vet mina villkor och nu är det upp till dem, men jag säger inte nej om de kan ordna det :) För det är faktiskt de som inte är nöjda med mitt svar :P